Kuddar till höstmyset!
Tidigare när jag rotade runt i sittpuffen bland garner och diverse påbörjade projekt hittade jag även en bit tyg som var som gjord för att bli två kuddar till soffan. Så jag klickade hem två innerkuddar från Jotex och plockade fram min symaskin som jag hittade på Röda Korset i våras för en billig peng. Jag har inte kommit mig för att sy någonting på den förrän nu så mina kuddar fick bli premiärprojektet och den gamla Singer-maskinen som säkert är från sjuttiotalet (rätta mig om jag har fel) skötte sig ypperligt.
När det var dags att sy knapphålen fick dock sprätten komma fram för det var knepigare än jag tänkt mig att få till det någorlunda snyggt och prydligt. Men det gick i alla fall och när jag kommit till andra kudden hade jag fått in snitsen och det blev ganska bra, fast jag är ändå glad att knapparna döljer själva sömmarna. ;)
Jag blev riktigt nöjd och mönstret på kuddarna ger lite extra myskänsla nu när hösten är ett faktum och många kvällar under en filt i soffan, med en kopp te i handen väntar. Och tänka sig, vad skönt det är att faktiskt ha en symaskin när det väl kliar i sömnadsfingrarna och inspirationen flödar.
När man rotar fram gamla projekt
Grävde bland garner och tyger i min fullproppade sittpuff här om dagen och hittade inte bara ett eller två, utan tre påbörjade men icke slutförda projekt, bland annat en halvfärdig matta som jag virkat av gamla tygtrasor. Anledningen till att den aldrig blivit färdig är dels för att mina trasor tog slut men också för att jag inte var riktigt nöjd. Jag råkade öka maskantalet lite för mycket emellanåt så den blev alldeles sladdrig och inte bra - som matta. Jag har haft lite funderingar på att jag ska göra ett kuddfodral eller något annat av den istället men så fick jag en annan snilleblixt.
Jag drog igenom resårband genom alla yttersta maskor på mattan och så spände jag fast den omkring sittpuffen. Så istället för att ligga och skräpa inuti puffen så får min "trasmatta" nu agera dyna, uppe på.
Så på tio minuter blev ett projekt som legat och skräpat i över ett år färdig, riktigt nöjd! :)
Hallonpaj med saffransmarängtäcke
Första september var det två hela år sedan jag flyttade hemifrån och Jocke flyttade hemifrån och vi flyttade ihop. Vi hade bara varit tillsammans i ett halvår då men det kändes bara rätt och det gör det fortfarande, mer rätt än någonting annat faktiskt.
Så, för att fira detta så bakade jag en paj som min lillasyster gjort tidigare och som lät helt fantastiskt god, nämligen hallonpaj med saffransmarängtäcke. Och vet ni vad? Den var precis så god som jag förväntade mig, helt löjligt god. Därför tänkte jag dela med mig av receptet här och nu.
Pajskal
125g smör
1 äggula
2 1/2 dl. vetemjöl
1/2 dl. socker
Arbeta ihop degen och tryck ut i en pajform. Förgrädda pajskalet i ca. 15 min. på 200 grader.
Fyllning
ca. 3dl. hallon (jag tog mer, snåla inte ;))
1dl. socker
1/2 dl. potatismjöl
Blanda ihop och bred ut i pajskalet.
Saffransmaräng
3 äggvitor
1 paket saffran
1 1/2 dl. socker
Vispa länge tills marängsmeten blir så pass hård att du kan vända bunken upp och ner utan att smeten rinner ut. Bred ut marängsmeten över hallonen och grädda pajen ca. 25 min. på 200 grader (håll ett öga på pajen, jag var tvungen att ta ut den efter 20 min. för att marängen inte skulle bli bränd).
Njut!
Tillbaka till vardagligheterna!
Det blev visst ett sommaruppehåll här på bloggen men nu börjar dagarna återgå till det normala igen, efter en fullspäckad sommar med mycket jobb, andra trevligheter och inte minst tre härliga veckors semester, som enligt min mening tog slut lite för fort. Här kommer lite somriga bilder från instagram, där jag har varit desto mer flitig.
